Böcker / Rapporter
Managing the industrial service function
Christian Kowalkowski deltar även i MTC projektet Developing Industrial Offerings; DInO »
Christian Kowalkowski,
Linköpings Universitet, 2008 ISBN 978-91-7393-846-4 |
Den industriella tjänstefunktionen: en källa till ökad konkurrenskraftIndustriella tjänsteerbjudanden omfattar ett brett spektrum av erbjudanden, från traditionella eftermarknadstjänster till processorienterade funktionslösningar som innehåller både varor och tjänster. Under det senaste decenniet har industriella tjänsteerbjudanden fått ökad uppmärksamhet inom marknadsföringslitteratur och hos många tillverkningsföretag. Fenomenet beskrivs ofta som en förflyttning från varor till tjänster, dvs. att industriföretag breddar sitt erbjudande med tjänster relaterade till sina traditionella produkterbjudanden. Denna ompositionering sker i regel för att stärka företagets konkurrenskraft genom ökad kundorientering och unicitet eller för att skydda den traditionella produktaffären. Med en växande strategisk betydelse ökar följaktligen vikten av att företaget har förmågan att hantera sina tjänster i en organisation och kultur som i hög grad är produktcentrerad. |
Syftet med doktorsavhandlingen Managing the Industrial Service Function är att beskriva och analysera hur industriföretaget strategiskt hanterar sina industriella tjänsteerbjudanden för att därigenom uppnå långsiktiga konkurrensfördelar. Avhandlingen bygger på fallstudier av tjänsteorganisationerna hos ITT Water & Wastewater, Toyota Material Handling Group och andra marknadsledande industriföretag som arbetar med att hantera ett ökat tjänsteerbjudande. Avhandlingen visar på betydelsen av att se industriella tjänsteerbjudanden som något som inte är begränsat till de aktiviteter som utförs inom ramen för företagets serviceorganisation. Även om serviceorganisationen i många fall har den centrala rollen i tjänsteutvecklings- och tjänsteproduktionsprocesserna så bör den ses som en del av en större tjänstefunktion i vilket även försäljning, produktutveckling, tillverkning, ledningsgrupp och andra organisatoriska enheter ingår. Långsiktig konkurrenskraft bygger i allt större grad på aktiviteter som sker utanför den traditionella serviceorganisationen, dvs. i andra delar av tjänstefunktionen.
I många fall är det både externa och interna faktorer som driver utvecklingen mot en ökad tjänsteorientering. Informations- och kommunikationsteknik har en central roll i denna utveckling genom att möjliggöra nya erbjudanden och processer. De största svårigheterna med att strategiskt hantera industriella tjänsteerbjudanden är ofta interna och för att lyckas genomföra en förändringsprocess krävs i regel externa stimuli, exempelvis i form av nya kundkrav. I samband med att konkurrensen även på servicemarknaden ökar så krävs det att företaget både lokalt och centralt har en förmåga att balansera effektivitet och flexibilitet. Detta innebär att företaget behöver ha en strategisk förnyelseförmåga för att kunna rekonfigurera sin tjänstefunktion och sina tjänsteerbjudanden. En bred tjänsteportfölj kräver att företaget kan hantera flera tjänsteprocesser och kontaktytor mot kund samtidigt. Dessutom krävs en ökad integration mellan de interna service- och produktorganisationerna när gränserna mellan produkterbjudanden och tjänster i allt större utsträckning suddas ut. Den traditionella uppdelningen i produktförsäljning och eftermarknad försvinner allt mer och istället sätts kundrelationen i fokus för erbjudandet oavsett dess sammansättning.
Konsumtionsmakt 2.0
 |
Inget ”wash’n’go” för digitala fotavtryck
– integriteten förlorare på Web 2.0Internet ger oss användare oanade möjligheter på det sociala planet. Genom att dela med oss i den virtuella världen höjer vi vår status. Men samtidigt som vår makt som användare eller konsumenter kan sägas ha blivit större – vad vi vill dela med oss av till andra avgör vi själva - ökar hoten i form av allt mer övervakning. Guitar Hero, bloggar, Facebook, MySpace, YouTube, Second Life... Genom nätet har vi fått möjlighet att visa hela världen vilka vi är, vad vi kan och vad vi tycker. I vår strävan att bygga virtuella relationer, ha roligt och leva ut våra drömmar uppstår ständigt nya virtuella mötesplatser. Baksidan på Web 2.0 är hotet mot den personliga integriteten. |
För även om vi uttrycker ett visst obehag mot övervakningen ökar antalet sajter där vi högst frivilligt lämnar ut personlig information om oss själva – information vars effekter kan vara svåra att tvätta bort.För även om vi uttrycker ett visst obehag mot övervakningen ökar antalet sajter där vi högst frivilligt lämnar ut personlig information om oss själva – information vars effekter kan vara svåra att tvätta bort.
I en ny CFK-rapport från Centrum för konsumtionsvetenskap vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet, analyseras ”Konsumtionsmakt 2.0” och hur allt vi gör på nätet till slut kan vändas mot oss själva – en sanning som gäller även för företagen.
Rapporten ”Konsumtionsmakt 2.0” är skriven av Lennart Hast, Dagspresskollegiet och Eva Ossiansson, CFK.
För mer information kontakta:
Lennart Hast, Dagspresskollegiet vid JMG, Göteborgs universitet.
Telefon: 031-786 61 30, 0705 – 626 806,
e-post: lennart.hast@jmg.gu.se
eller
Eva Ossiansson, CFK-Centrum för konsumtionsvetenskap, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
Telefon: 031 - 786 1502, 0708 - 43 92 80.
e-post: eva.ossiansson@handels.gu.se